Hur ser förutsättningarna ut för en energigemenskap i Skråmträsk?
Detta är vad invånarna i Skråmträsk sagt, tänkt och berättat:
Skråmträsk har en stark bya-anda och positiv gemenskap
Skråmträsk kännetecknas av en väl utvecklad bykänsla med hög uppslutning, lätt att komma in i samhället och en positiv ton på Facebook-sidan. Många föreningar, roterande ansvar och blandning av gamla och nya invånare bidrar till detta.
Byn hanterar gemensamt skola, affär, pulkabacke, badplats och andra anläggningar. Ansvaret är fördelat på flera personer och undergrupper snarare än på några få.
Forskarens reflektion: Välfungerande föreningsliv är en bra förutsättning för en energigemenskap.
Intresse för ökad resiliens och trygghet
Det är viktigt för Skråmträsk-borna att byn ska fungera vid strömavbrott. Skråmträsks geografiska läge med el-matning från två håll ses som en fördel. En trygghetspunkt vid affären (med laddning, värme, reservkraft) lyfts fram som särskilt attraktivt.
Forskarens reflektion: De senaste åren har trygghet lyfts fram som en viktig faktor för utveckling av energigemenskaper.
Ekonomi och besparingar är avgörande drivkrafter
En energigemenskap måste kunna ge ekonomiska nyttor, i form av lägre elkostnader, optimering av spotpriser, minskade nätavgifter och möjligheter att köpa billig el och sälja dyrare. Många Skråmträskbor betonar att det måste ge tydlig nytta i vardagen, inte bara vid kris.
Forskarens reflektion: En god avkastning är ett ska-krav för att initiera en energigemenskap. Kris-situationer är sällan, medan vardagen pågår nästan jämt.
Användning av befintligt elnät för delning
Avstånd och byns utbredning gör dedikerade ledningar svåra. De flesta föredrar virtuell energidelning via Skellefteå Krafts nät. Detta ses som en praktisk och nödvändig lösning. Skellefteå Kraft ses som en viktig partner, men byn vill behålla sin egen rådighet.
Forskarens reflektion: Även energibolag föredrar virtuell delning genom befintliga nät. Men än finns inte några exempel på hur det kan fungera. Kommer Skråmträsk och Skellefteå Kraft kroka arm för att bli föregångare i Sverige?
Solceller, lagring och elbilar som nyckelkomponenter
Flera hushåll har redan solceller. Det finns också intresse finns för en gemensam solcellspark, gärna i kombination med smart lagring i batterier och elbilar (V2X – så man kan ladda i och ur bilen efter behov), samt bilpool där andrabilar kan fungera som energilager.
Forskarens reflektion: Det finns en stor potential i att kombinera solceller med nya tekniska lösningar såsom dubbelriktad elbilsladdning och nya batterier i en energigemenskap.
Lokala resurser och sidoströmmar
Biogas från gödsel, trädgårdsavfall, flis och hästgödsel ses som outnyttjade resurser. Byn har kompetens inom el, rör, åkeri och programmering som kan bidra till genomförandet.
Forskarens reflektion: Entreprenörsskap och en spridning av kompetenser är goda förutsättningar för att utveckla en energigemenskap.
Utmaningar att hantera
Lagstiftning, kunskapsbrist, tid, ekonomi, långsiktighet och byns fysiska spridning är de största hindren. Risk finns att engagemanget svalnar om det inte blir tillräckligt konkret och lönsamt.
Forskarens reflektion: Detta är en viktig faktor till att det finns stöttande forskningsprojekt. Drivkraften måste finnas inom byn, sen finns kompetens att tillgå vid behov, exempelvis från denna forskningsgrupp.
Behov av konkretisering och delaktighet
Deltagarna efterfrågar tydliga exempel på ekonomi, vad det kostar, vad man vinner och hur man kan delta på olika nivåer. Gemensam upphandling av solceller, studiecirklar och arbetsgrupper ses som bra nästa steg.
Forskarens reflektion: Ekonomin och organiseringsbehoven ser olika ut för olika typer av energigemenskaper. Detta forskningsprojekt stöttar både vad gäller ekonomi och organisering för intresserade byar.
Nästa steg
Flera parallella spår föreslås: solcellspark, beredskapslösning vid affären, kunskapsdelning, gemensam upphandling och finansieringslösningar.
Deltagarna är positiva och ser stor potential, men kräver konkreta kalkyler, visualiseringar och tydliga fördelar för att gå vicare. Tekniken är inte det största hindret – det är snarare organisering, regelverk och att engagera tillräckligt många på rätt sätt.
Byns starka gemenskap utgör en unik fördel för att bli ett lärocase för andra byar i Sverige.
Hör forskaren Martin Warneryd berätta sina tankar om Skråmträsk:
Bor du i Skråmträsk eller en annan by på landet? Vi är nyfikna på att höra dina tankar med! Fyll gärna i vårt frågeformulär: Undersökning om energigemenskaper
